I pressen om händelser i Lilla Edet

Artikel om postrån mellan Lödöse och Garn 1858

Stora delar av Lilla Edet eldhärjades den 25 september 1888, samma dag som Sundsvall och Umeå eldhärjades.

Lilla Edet i aska. En af vart läns betydligare orter, Lilla Edet, har härjats af elden och dess byggnader till allra största delen jämnats med marken. I ett utsändt extrablad i tisdags afton omnämde vi samtlige de stora eldsolyckorna, men relatera här i korthet hvad förut offentliggjorts rörande branden å Lilla Edet. Det var i måndags middag vid half 2- tiden som eld märktes hafva utbrutit i bagaren A. E. Andréns gård. Under rådande blåst spred sig elden med förfärande hastighet till samtlige hus på bägge sidor om Storgatan, som snart var ett enda eldhaf. Ehuru man hade vatten snart sagdt ända inpå sig, bedrefs släckningsarbetet lamt, enär brandattiraljen var i hög grad otidsenlig och otillräcklig. Platsens bästa spruta lär hafva brunnit inne. Eran främmande håll kunde ingen hjälp erhållas; man telegraferade visserligen till Göteborg med begäran om sådan, men vederbörande ansågo platsen vara för långt aflägsen för att våga skicka bort brandredskapen. Elden rasade ända till kl. 2 natten till i tisdags.

Inalles lades 76 hus i aska. Bland de nedbrunna husen voro ej mindre än 11 uppförda under de två senaste åren. Pappersbruket räddades. Af Lilla Edet återstår endast de byggnader som äro belägna å den s.k. spånkajen åt Göteborgshållet, äfvensom åt andra hållet de, hvilka ligga vid vägen åt Upphärad till. Handl. Ågrens här belägna stora hus lyckades man rädda, ehuru elden tre gånger fattade i detsamma. Stora träd häjdade här eldens framfart, annars skulle med all säkerhet äfven denna utkant af den stora byn blifvit lågornas rof och husen afbrunnit ända fram till den s. k. Sillbacken. Byggnadssättet å Lilla Edet var ej det bästa; husen lågo sammangyttrade och voro samtlige af trä. Byns bästa hus jämnades med marken; bland dem gästgifvaregården. ingenjör Haegers och doktor Danelii hus, Brobeckska garfveriet, apoteket samt de hus, i hvilka postkontoret och telegrafstationen voro belägna. Det sistnämnda afbrann kl. 7 på måndags afton, och därmed var denna förbindelse med den öfriga världen afbruten.

Elden uppkom, som vi i vårt extrablad meddelat, därigenom att gnistor från bagaren Andréns bakugn fallit ned och antändt framför densamma liggande hyfvelspån. För den resande, som kanalvägen uppifrån kommer till Lilla Edet, erbjuder den nyss så blomstrande platsen en den sorgligaste anblick. Ur askan resa sig de nakna skorstensmurarne såsom minnesvårdar öfver ett begrafvet välstånd. Träd, buskar och alla andra växter äro förvissnade, kolade eller alldeles afbrända. Mycken nöd är rådande på platsen. I de undan elden räddade skolhusen samt i godtemplarsalen hafva en del af de hundratals husville fått tak öfver hufvudet; de öfrige hafva lägrat sig i skogsbackarne rundt omkring. Vakt har uppbådats för eftersläckningen, hvilken pågick ännu natten till i går; här och hvar flammade lågorna upp ur ruinerna och högar af brinnande pappersved syntes på alla håll. Föga lösöre blef räddadt. Landshöfding Lothigius besökte i tisdags afton platsen. Flertalet af dem, som drabbats af olyckan, torde hafva haft sin egendom försäkrad, ehuru på flere händer lågt. Myndigheterna skola naturligtvis söka afhjälpa de mast trängande behofven å det af olyckan så svårt hemsökta samhället, hvarjämte det är att hoppas att länets inbyggare skola göra sitt till för lindrandet af nöden. Först med posten i går mottog länsstyrelsen härstädes från länsman Nordström en tämligen knapphändig officiell rapport om branden.

Lilla Edet är en ganska betydande plats vid Göta älf med häradets tingsställe, apotek, post och telegraf, skolhus, ansenliga sågvärk samt laxfisken. Platsen hyser 1,800 invånare och har bland annat följande industriella värk: Lilla Edets pappersbruk, ett större sågvärk med hyfvel maskin, tegelbruk och tändsticksfabrik. De äldsta sågvärken och likaledes de slussar, som anlades för att undvika fallen i älfven, inlöstes 1624 af konung Gustaf den andre Adolf från en viss Hans Skrifver, som anses hafva anlagt dem. De öfverlämnades åt Göteborgs stad på 6 år och mot vissa vilkor. Emellertid var slussvärket i behof af oupphörliga reparationer, och man fann dessutom, att slussarnes dimensioner voro alltför mycket knappt, tilltagna för att motsvara ändamålet. Vid medlet af 1700-talet företogs därför en större ombyggnad och förbättring af hela slussbyggnaden. Äfven denna slussanläggning förföll dock så småningom allt mer, och därför beslöt Trollhätte kanalbolag år 1826 att låta anlägga en alldeles ny kanalledning med slussar midt emot Edet, på andra sidan älfven, förbi egendomen Ström. Den 12 juli 1832 öppnades de nya slussarne och kallades Karl den XIV Johans samt Oskars. Under arbetet på detta slussvärk inträffade den 29 augusti 1830 i Lilla Edet en våldsam eldsvåda, som förstörde 11 sågvärk och 40 hus. Af det vid slussarbetet sysselsatta Vestgötadals regemente skyndade 45 man öfver älfven för att komma till hjälp, men färjan sjönk med dem allesammans. Till de brandskadade i Lilla Edet har landshöfding Lothigius i dag i skrifvelse till k. m:t begärt ett statsunderstöd af 2,000 kronor.

Olyckshändelse. Natten till förra lördagen råkade en yngling, sextonårige Karl Andersson från Tösslanda, att, då han å Lilla Edets pappersbruk var behjälplig med att inleda papperet mellan torkvalsarne, få högra armen in mellan dessa. Den ena valsen omgafs af en kring densamma löpande filt. Fastän ny, brast denna. Härigenom och genom att en person intilldess värket blef stoppadt höll ynglingen i benen-, räddades han från att krossas. Kläderna sletos af kroppen oeh genom den intensiva hettan i valsarne, blef han mycket illa bränd å arm och skuldra. Härtill kommo betydliga blödningar under buken såväl å bröstkorgen som å armen. I flera timmar sväfvade därför, oaktadt läkarehjälp genast erhölls, hans lif i största fara. Märkvärdigt nog blef ej armen krossad eller ben däri brutet, skrifver Lilla Edets Tidning.

Branden å Lilla Edet. Såsom vi i föregående nummer i korthet meddelade, utbröt vid half 12-tiden i förgår eld å pappersfabriken vid Lilla Edet. Göt. H. T. meddelar härom följande: Man varsnade elden först därigenom, att en mäktig låga bröt sig ut genom taket på den s. k. Gamla fabriken. Oaktadt energiska försök att släcka, var snart det stora etablissementet ett enda lågande eldhaf. För att i någon mån skydda byn för den hotande faran, begärdes pr tele-graf hjälp från Göteborgs brandkår, och denna hjälp, bestående af en spruta med nödigt manskap, ankom vid 6 tiden på e. m. Emellertid hade med den å Lilla Edet befintliga släckningsattiraljen — egendomligt nog ganska bristfällig, trots de eldsolyckor, platsen nyligen undergått —gjorts stora ansträngningar att hindra eldens vidare spridning. Så var det nya hotellet starkt hotadt, men blef förskonadt för det härjande elementet. En lycka i olyckan var, att de stora förråd af pappersmasseved, som lågo hopade vid älfven, dels lågo på någorlunda afstånd från eldshärden, dels med den rådande sydliga vinden ej voro så syn- nerligen starkt hotade. Emellertid måste de vid lastageplatsen liggande ångarne "Motala" och "Urban Hjärne" af annan ångare bogseras öfver till motsatta sidan af älfven. För att så mycket som möjligt rädda befintligt lager, kastades en hel del pappersbalar i vattnet, hvarifrån de sedan af mindre eller större båtar bärgades. Att rädda någon del af fabriken var, som sagdt, omöjligt; släckningsarbetet, hvarvid den från Göteborg anlända sprutan gjorde mycken nytta, fortfor dock till vid pass half ett på natten, och ännu på morgonen slogo små eldslågor upp ur de kolnade pappershögarne. Det nu uppbrunna utgöres af gamla och nya pappersfabrikerna, ett mass-sliperi af sten, af hvilka sist nämda byggnader murarna kvarstå, samt ett kokhus, ångpannehuset, 2 magasin, 1 skjul, lastmagasinet och ett hus för dynamomaskinen. Samtliga bygnader voro försäkrade i "Svea» för 662,000 i "Skåne* för 70,000, i "Phoenix" för 130,000 samt i "Skandia" för 125,000 kr. Hårdast drabbas af olyckan den till ett antal af omkring 350 personer uppgående arbetsstyrkan. Det är dock att hoppas, att fabrikens återuppbyggande genast sättes i gång, hvarvid naturligtvis så många som möjligt erhålla arbete. Innan åtgärder vidtagas för röjande af platsen, komma oförtöfvadt assuradörernas inspektörer att på ort och ställe göra sig förvissade om eldens utsträckning i och för reglerandet af ersättningen. Följande dag tedde sig platsen, där lågorna härjat, som ett stort, svart fält, å hvilket här och hvar stucko upp murar och höga skorstenar, maskindelar och annat, som motstått det förtärande elementet. Under eldsvådan var hettan vid de öfver älfven midt emot liggande slussarne otroligt stark, och flere vid den tiden passerande ångare hade rätt svårt att komma igenom den öfre slussen, dels till följd af värmen och dels på grund af de från eldhafvet uppflygande gnistorna. Om föregående eldsvådor å pappersbruket meddelar Handelstidn. följande: Å Lilla Edets pappersbruk inträffade en större brand den 11 april 1884, då hela pappersbruksbygnaden förstördes. Elden uppstod då genom antändning af spåntaket, troligen i följd af någon från fabrikens skorstenar nedfallande sotflinga. Fabriken hade just afslutat arbetet å skärtorsdagen, och å långfredagen uppkom elden. Förut hade fabriken varit i gång oafbrutet under nära ett år. Den 9 oktober 1888 inträffade en andra eldsvåda, som förstörde den intill pappersbruket belägna stora vattensågen. Elden uppstod då genom en kullslagen fotogenlampa. Ägaren, hr C. E. Haeger, var frånvarande på resa, då denna tredje eldsvåda drabbade bruket förluster och laborerade med klena affärer. Firman har försatts i konkurs.

Från Lilla Edet meddelas: Ströms trämassefabrik ter sig numera synnerligen elegant och treflig till yttre som inre. Den kan väntas komma i gång inom närmaste framtiden. Anläggningarne hafva blifvit ganska dyrbara i följe ogynsamma grundförhållanden. Man hade svårt hålla vattnet ifrån sig. Specialité för fabrikens verksamhet lär varda kartongtillverkning af egen slipad trämassa. Bruket förfogar bl. a. öfver en mycket stor pappersmaskin, där papperet tillverkas samtidigt med att det skåres i format och kan sorteras.

Vid Lilla Edets pappersbruk pågå grundarbeten och sprängning i bottnen af Göta elf. Här skola fästas pelare och hvalf för byggnader, afsedda att inrymma ett par nya pappersmaskiner. Bruket har förut sex pappersmaskiner i gång natt och dag samt år i sin bransch det mest exporterande i Sverige.